Japp, så var man tillbaka hemma då. Vätternrundan avklarad utan större missöden förutom att tiden blev sämre än beräknat (jo, för mig spelar det roll, känns som ett litet misslyckande i lyckandet).
Eftersom jag saknar finmotorik i högerhanden (den försvann ungefär i Gränna) så blir det inte så långt inlägg idag, mest lite "hard facts", större utläggning får vänta tills målfotot kommit och handen återhämtat sig.
Starttid: 03.08
Sluttid:19.03
Ont i röven? Nej, inte alls faktiskt
Ont nån annanstans? Ja. Höger vad/knä, höger hand, höft och axel. Dock förvånansvärt fräsch i kroppen i övrigt *ta i trä*
Trött? Ja, lite. Igårkväll orkade jag knappt äta upp hamburgaren innan jag somnade kl. 22 och sov till 9 imorse
Vad var värst? Känslan i backarna mellan Gränna och Jönköping att "fy fan, det här blir tungt" och att försöka få tillbaka kämpainstinkten från Jönköping och en halvtimme framåt. Samt den krånglande höften/ryggslutet som gjorde att vi var tvungna att stanna många fler gånger än planerat. Samt de stelfrusna fötterna (ingen känsel alls) de första tio milen. Samt halvtimmen innan start då jag höll på att kräkas och var gråtfärdig av nervositet för att ramla och slå mig igen.
Vad var bäst? Känslan de första ca 6-8 milen när allt bara kändes lätt och som en härlig sommarmorgon i härlig svensk sommarnatur. Samt saltgurkan i Boviken ;-) Utsikten generellt kan man också säga. Och att vi inte såg några hemska vurpor, är visst några som ligger med skallskador och grejor. Såg dock en skada i stil med den jag hade för några veckor sedan, fast från övre delen av låret ner till fotknölen på killen...
Eftersom jag saknar finmotorik i högerhanden (den försvann ungefär i Gränna) så blir det inte så långt inlägg idag, mest lite "hard facts", större utläggning får vänta tills målfotot kommit och handen återhämtat sig.
Starttid: 03.08
Sluttid:19.03
Ont i röven? Nej, inte alls faktiskt
Ont nån annanstans? Ja. Höger vad/knä, höger hand, höft och axel. Dock förvånansvärt fräsch i kroppen i övrigt *ta i trä*
Trött? Ja, lite. Igårkväll orkade jag knappt äta upp hamburgaren innan jag somnade kl. 22 och sov till 9 imorse
Vad var värst? Känslan i backarna mellan Gränna och Jönköping att "fy fan, det här blir tungt" och att försöka få tillbaka kämpainstinkten från Jönköping och en halvtimme framåt. Samt den krånglande höften/ryggslutet som gjorde att vi var tvungna att stanna många fler gånger än planerat. Samt de stelfrusna fötterna (ingen känsel alls) de första tio milen. Samt halvtimmen innan start då jag höll på att kräkas och var gråtfärdig av nervositet för att ramla och slå mig igen.
Vad var bäst? Känslan de första ca 6-8 milen när allt bara kändes lätt och som en härlig sommarmorgon i härlig svensk sommarnatur. Samt saltgurkan i Boviken ;-) Utsikten generellt kan man också säga. Och att vi inte såg några hemska vurpor, är visst några som ligger med skallskador och grejor. Såg dock en skada i stil med den jag hade för några veckor sedan, fast från övre delen av låret ner till fotknölen på killen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar