Lek och plask!

Den här veckan har det inte blivit mycket träning i bemärkelsen "jag sätter på mig tightsen och tar en löprunda" (och det märks, gud vad stel man blir av stillasittande!). Däremot har det blivit en del smygträning. I slutet av arbetsveckan var vi på konferens på Vildmarkshotellet, där det finns ett rätt nytt äventyrsbad. Så efter middagen i torsdags slängde vi av oss den korrekta arbetsjargongen, tog på oss badkläderna och LEKTE i en dryg timme (sen stängde badet). Två badbollar hade vi till hjälp och vi roade oss kungligt först i utomhusbasängen, sedan i simbassängen inomhus när det blev lite kallt om huvudet. Mycket skratt blev det, så man skulle kunna säga att det blev helkroppsworkout :-) Lägg därtill en tur motströms i strömbassängen och en sväng på dansgolvet efter att badandet var avklarat så får det väl ändå räknas som att man fått ett visst mått träning.

Det bästa med sådana här aktiviteter (förutom att det är så KUL att leka) är att man faktiskt märker att träningen ger resultat. Det som för ett år sedan skulle fått mig att flåsa ganska rejält klarar jag nu utan minsta ansträngning. Saker går lättare helt enkelt. Skön känsla!

Att man inte lär sig...

Kom hem rätt sent igår, orkade inte laga nån ordentlig mat och tog därför en matlåda ur frysen att ha till lunch idag. Pasta med tonfisksås, riktigt god rätt faktiskt. På jobbet visade det sig dock stå en precis likadan låda som jag glömt äta upp veckan före förra. En ganska gammal och antagligen inte särskilt ätbar låda alltså... När jag öppnade kylskåpsdörren och såg detta var min första tanke (som jag borde ha handlat efter): "Jag borde egentligen ställa den nya lådan i den andra kylen eftersom jag annars garanterat kommer att blanda ihop dem och inte tordas äta någon av dem". Men... Varför vara vis av erfarenhet? Lite övermodig tänkte jag nämligen i nästa sekund att "en annan hylla är väl ändå tillräckligt", ställde in lådan och tog mig an dagens sysslor.

När det väl blev lunchdags var jag som vanligt JÄTTEHUNGRIG, och pratade med en kollega samtidigt som jag tog lådan ur kylen och laddade in den i mikron. Man ska inte göra flera saker samtidigt... För det var då tvivlet började: Hade jag tagit rätt låda? Vilken hylla var det nu jag ställde den nya lådan på?? Tittade lite förvirrat i kylen och beslutade mig för att för säkerhets skull avgöra med hjälp av luktsinnet hur det stod till med den kvarvarande lådan. Den både såg och luktade "normalt"... *suck*

Tvivlade vid det här laget ganska mycket, men gjorde samma test på lådan i mikron, det borde ju avgöra saken. Ingen skillnad...

Kollegorna hade börjat undra vad jag gjorde och hade ganska roligt åt min förvirring. De började hinta om att magsjuka ju i allafall kommer fort så jag skulle ju få reda på hur det låg till ganska snart om jag tagit fel... Väldigt uppmuntrande... Jag tänkte att "sååå farligt kan det ju inte vara". Men... Vem vill sitta på bussen hem med matförgiftning??

Efter en kort överläggning med mig själv förpassade jag till slut bägge lådorna till sällare jaktmarker och gick ner till personalmatsalen och köpte en totalt smaklös pastalåda till lunch istället (allt som kommer från det stället smakar nada). När jag kom tillbaka upp till lunchrummet roade sig mina härliga kollegor kungligt på min bekostnad med kommentarer som "går det bra för projektlederskan??", "nu har du ju i allafall nån annan att skylla på om du ÄNDÅ skulle bli magsjuk" etc. Men, jag måste ju erkänna att jag tyckte det var rätt kul själv också, och jag bjöd ju verkligen på det den här gången! Jag menar, att man inte lääääär sig! Nånsin!