Moln igen

Jag måste bara fortsätta på temat snygga moln. Bilden är tagen på väg hem från Göteborg i söndags. Gissa var, den som kan...

Linköpings sämsta kondis

Kanske gör värmen (27 grader), en viss vätskebrist och ganska dålig kosthållning sitt till, men jag måste nog ändå ha Linköpings sämsta kondition. Kanske stress spelar in också i och för sig... Var ute på en kortrunda idag och hade en snittpuls på 173!! Vid några tillfällen var den uppe i 190, och tro mig, jag sprang INTE särskilt fort...

Det var till och med ett fjortisfotbollslag som kom joggandes från sin träning som kom med massa gliringar... Menmen, jag lät mig inte provoceras, det här ska gå i MIN takt nu. Imorgon blir det långpass i lågpulstempo igen. Sedan får vi se hur det blir med träning de kommande dagarna, jag har ju bokat in semestern nu. Gotland blev det till slut, efter att jag slitit mitt hår i ansträngningen att hitta en plats med hyggligt boende där man bara kan göra ingenting och ta hand om sig själv lite...

Och så väntar kajakkursen på Värmdö nästa helg förstås, längtar!!

Recept på lyckad söndag

Grundrecept:

2 st Balder
1 st Flumride
1 st Kållorado (kan med fördel uteslutas eller bytas mot valfri annan vätska)
1 dos Kanonen
1 dos Lisebergbanan
1 st Uppswinget
1 st Flumride
1 st Uppskjutet
1 st Kulingen (kan med fördel bytas ut mot större antal Uppswinget, särskilt för känsliga magar)

Garnering:
Sockervad
French hot dog med vitlöksdressing
Coca Cola
Solsken
Mycket vatten

Avnjutes tillsammans med valfri blandning av partner, syskon eller vänner. Eller alltihop.

Bästa konsert-tröjan?

Helsvart med vit text i "Expressen-typsnitt"

Framsida: IRON WHAT??
Baksida: IRON FUCKING MAIDEN!! THAT'S WHAT!!!

Sett på bussen hem till övernattningslägenheten efter Maiden-konserten på Ullevi. Så här kul hade jag och syster:

30 grader i hobbyrummet

Svettfaktorn är ganska hög i lägenheten måste jag säga... I sovrummet är det "bara" 28 grader. Men det är ju inte sommar så länge, så jag "njuter" :-) Dock är det ju ganska ansträngande att träna i hetta så idag har jag bara kört lite med expandern. Hade tänkt cykla igår, men det blev ett lågpulspass istället (jag har beställt boken nu!). Så jag skulle cykla idag istället, men värmen och sömnbristen har gjort att det är uppskjutet och ändrat till ett tidigt morgonjoggpass imorgon istället innan värmen stiger över 25 grader och bussen till Göteborg avgår. Sedan kanske man kan räkna konsertröj som motion??

Lofoten-semestern är nog förresten avblåst, det blir för dyrt och omständigt. Med lite tur blir det en kajakkurs hos Horisont Kajak istället. Och förhoppningsvis en tur till Gotland. Eftersom jag är ganska sent ute så ser det ut som att tältet får bli mitt boende i så fall, men det får väl gå det också. Jag har i allafall inhandlat ett Sea to Summit-sidenlakan idag för att ha vid ev vandrarhemsvistelser. 260 gram väger det, och är rostrött, väldigt fint :-)

Lägger in min fina bild från Storvätteshågnas topp också, så att semester- och vildmarkskänslan stannar kvar.

Har ni förresten tänkt på hur totalt folk (inklusive jag själv tror jag) förlorar allt vad stil och smak heter när det blir så här varmt? Hmm...

Kostdagboken

Ha, jag har hittat den! Wellnesscoach hette den ju, kostdagboken jag letade efter. Skaffade mig ett litet abonnemang och började registrera mat igår. Låg då på ungefär vad den sade att jag skulle, men det var ju träningsfri dag igår, så jag gissar att jag får anstränga mig lite mer för att få i mig tillräckligt de dagar jag tränar. Förvånansvärt nog så påstår den också att jag får i mig tillräckligt av alla vitaminer och mineraler utom järn, det trodde jag inte... Men det är ju såklart bara baserat på en dag, så vi får väl se hur det ser ut efter en vecka eller så. Har ju tänkt att jag ska äta som vanligt och bara använda den där tjänsten för att se hur jag ligger till, om bristfällig kost är orsaken till att jag går ner i vikt och känner mig lite hängig titt som tätt...

På väg hem från jobbet igår såg jag två älgar, det är inte varje dag! Mitt i en havreåker stog de och mumsade på skörden. En hona med årskalv såg det ut som. Lite vildmarkskänsla i vardagen, hehe...

Lågpulsträning

Som jag misstänkte blev hastigheten minst sagt medioker om pulsen skulle hållas på kring 145. 7,2 km/h, dvs powerwalk-hastighet. Men om det funkar är jag beredd att testa, för tänk om det innebär att jag kommer kunna springa med den pulsen och det kommer känns lika lätt som det gör att gå! Halleluja!

Dock får det nog bara bli en eller två av veckans träningspass som ägnas åt detta, eftersom jag nog behöver lite hårdare träning än det för att klara Lidingöloppet. Men till Öppet spår kanske jag hinner träna upp lågpulshastigheten så att det inte blir så jobbigt... Vitsen med det är ju bl a att kroppen vid lågpulsträning använder fett och inte kolhydrater som bränsle och att energin därför inte tar slut särskilt fort. Skulle ju göra att ens kolhydratladdning räckte längre t ex...

För övrigt vägde jag bara 73 kg idag. Har gått ner 6 kg senaste två månaderna utan att ens försöka, gissar att det är en kombination av träning, stress och för lite av rätt slags mat. Funderar dock på att börja använda en kostdagbok ett tag, för att se om jag får i mig någorlunda tillräckligt. Undrar just vad den där hette som jag använde förut... Via Amelia var det ju, men jag kan inte komma på vad den hette... Får googla lite :-)

Kan även berätta att spenderarbyxorna varit på i helgen, lite reafynd på Carlings och andra fynd på MQ. Mycket nöjd är jag, särskilt med den vita koftan från 365 Sunshine.

Inte så illa

Var ute och sprang idag igen, lite längre än förra gången och tydligen lite snabbare också. Hållen låg och lurade på högersidan i stort sett hela rundan men gjorde sig aldrig hörd på riktigt. Har ju bestämt mig för att skynda långsamt nu, sedan om det innebär att jag blir tvungen att gå delar av Lidingöloppet så får det bli så. Inga knän ska förstöras här inte! Det kändes rätt OK idag, ingen större smärta om jag höll mig undan asfalten.

Har surfat en del i löptrådar och annat och konstaterat att det vore kul att testa lågpulsträning, är ju egentligen det man kanske borde ägna sig åt för att kunna klara långlopp. Problemet är väl bara att det tar väldigt lång tid att få upp hastigheten... I samband med detta stöter man på en del annat relaterat, löparknän och sådant. Vilket fick mig att fundera på om jag kanske ändå skulle försöka få en sjukgymnast att hjälpa till. Tydligen kan onda knän bero på både dåliga höftmuskler (!) och baksida lår etc. Gissar att det kanske skulle vara det som behövs: anpassad styrketräning, för att få bukt med det. Hur som helst, boken "Träna för livet" av Phil Maffetone kanske skulle vara något att införskaffa, till min redan dignande träning- och livsstilsdel av bokhyllan...

Har även funderat så smått på att övergå till en mer vegetarisk kost igen. Problemet är bara att jag har svårt att komma på bra och goda "vardagsrätter" av vegetarisk art som kan tänkas gå hem även hos mitt köttmonster till sambo ;-) Tips mottages tacksamt från vegetarianerna i mitt umgänge, ni vet vilka ni är, hehe...

Moln!

Riktiga regnmoln måste vara bland det mest storslagna som finns. De är liksom så vilda och vackra på något vis. Ska helst upplevas i fjällen så att inramningen blir lika vild och vacker :-)

Kom bara att tänka på det på bussen hem från jobbet igår, då var det riktigt snygga moln!

Trööööött...

Har jobbat fyra dagar efter semestern snart och är totalt uttröttad. Min kropp är inte van vid att gå upp fem på morgonen längre. Eller, framförallt kommer jag inte i säng förrän 23-23.30 trots att jag måste gå upp 5-5.30... Blir lite för lite sömn kan man säga...

Igår var jag i valet och kvalet om jag skulle ta en lång tur med cykeln i det fina vädret eller hålla mig till planen och gå till crosstrainern på gymet. Det blev crosstrainern i ca 50 min. Inte särskilt jobbigt, men jag låg på en högre hastighet än förra gången såg jag när jag jämförde. Har dock kommit fram till att det nog behövs ett knäskydd för att jag ska kunna träna så pass mycket löpning att jag kan springa hela Lidingöloppet. Och då är ju frågan: Rehband eller Vulkan? Tidigare har jag haft Vulkan, men man kan ju ändra sig, det var ju nästan tio år sedan jag köpte det, är lite gammalt och torrt nu kan man säga.

Målfotona från Vansbrosimningen har kommit nu också. Mig kan man beskåda på Photomics hemsida. Sambon däremot får man leta efter genom att söka på alla med vit simmössa. Undrar just hur de lyckats se mitt startnummer på den bilden :-) Och nu är ju också frågan om jag ska beställa bilden eller ej. Jag tror det, har ju tänkt mig att ha min egen Hall of Fame på väggen hemma med Klassikerbilder när jag blivit klar, om jag nu lyckas med det, hehe...

Bloggen registrerad på Bloggportalen

Jajamensan, nu börjar jag bli kommersiell här. Måste ju testa om det genererar några fler besökare till min lilla hörna av cyberspace. Men inser att jag nog är för ointressant för gemene bloggläsare, som enligt Bloggportalens statistik helst läser om sexnoveller, sex, blondinbella och mode...

Nu ska jag leta efter lokaler till en eventuell 30-årsfest, så kanske det åtminstone finns en chans att det blir något. Eller så får jag åka till Philadelphia istället, dags för mig att rekognocera kanske?

Dagens citat kommer för övrigt från Ernst Kirchsteiger: "Att gråta är att duscha inombords"
Isåfall blir jag nog renare och renare med åren tror jag, tycker bara man blir blödigare ju längre tiden går :-)

Alltid får man håll!

Var ute och joggade idag, det är ju dags att bita i det sura äpplet nu, med 73 dagar kvar till Lidingöloppet och ca en månad mindre till Tjejmilen. Varför ska det vara så tråkigt att springa? Man får ju bara ont i knäna... Men nu ska det göras i allafall och jag började lätt idag med korta 2x1-intervaller (dvs 2 min löpning varvat med 1 min snabb gång). Det gick bra i ca 20 min, sedan kom hållen från h-et! Stod tre minuter med armarna i vädret innan det släppte... Dock var det inte särskilt jobbigt (om man bortser från det) så lite kondition har jag väl skaffat mig sedan sist jag sprang i allafall... Fast om det ska bli i närheten av kul att springa så behöver jag nog en Garmin Forerunner 405 med massa spexiga funktioner. Eller vad tror ni?

Har ju utmanat tre andra tjejer att gå/springa Tjejmilen med mig så jag måste ju anstränga mig lite för den skull också, tävlingsmänniska som man är. Har även utmanat dem att tävla mot mig på träningsdagboken Piggelino som jag flitigt använder, vi får se om de nappar.

På Vansbrosimningen var det en äldre kvinna som klarat sin Klassiker på 23.59,58, dvs med 2 sek marginal klarade sig under ett dygn! Under 24 timmar får bli mitt nästa mål tror jag, för hittills har min Klassiker tagit 17.14,03 så jag tror det blir liiiite svårt att klara 24 timmar den här gången... Funderar dock på att anmäla mig till Vasaloppet också, så att jag har två chanser att klara sista delen, om man nu skulle bli sjuk eller vädret skulle vara helt kajko så man misslyckas igen. Sambon hävdar att man kan klara att åka Öppet Spår och sedan toppa med Vasaloppet veckan efter, men jag vet inte, jag... Kanske kan använda Öppet Spår för att seeda upp mig?? Så att jag får åka i samma startgrupp som Gunde Svan menar jag, vi är ju i samma klass ;-) Eller var det bara i simning kanske??

Nästan i klass med Gunde Svan

Så var Vansbrosimningen avklarad och hälften av loppen, eller 303 av 423 km i Klassikern är avklarade. Tiden blev 1.19,03, vilket var 33 sekunder snabbare än sambon. För en gångs skull var det jag som hade övertaget och fick vänta in för att vi skulle hålla ihop. Sås-tempo var det, det tyckte sambon också. Men målet var ju att klara det hela, inte tiden (den här gången...!).

Vanån var ett trevligt ställe. Hyfsat varmt i vattnet, bra ström som man fick fart av och gott om plats att ta ut simtagen på. Trots det minst sagt makliga tempot gick det ganska fort och bollarna som visade hur långt man hade kvar svischade förbi. När min rapklocka (jag börjar alltid rapa efter att ha simmat typ 15-20 min) satte igång hade vi kommit betydligt längre än vad jag normalt gör i bassäng. Det var bra prattempo och sambon började tidigt prata om hamburgare och diverse andra maträtter... Stämningen var god och personerna i följebåtarna kom med vitsiga kommentarer. Några räknade antal kallsupar hos deltagarna, andra bjöd på kaffe (!) och visade med centimeter-noggrannhet hur långt det var till mål. Känslan att bara glida fram i Vanån utan någon ansträngning alls och allt bara kändes behagligt var det skönaste med Vansbrosimningen. Jag skulle gärna göra om loppet med siktet inställt på att verkligen ge järnet, inte bara safea för att klara det. Tror jag skulle kunna förbättra tiden avsevärt faktiskt.

Västerdalälven däremot var mindre trevlig. Svinkall (i jämförelse med Vanån) och alldeles för trång. Man kom ingenstans kändes det som, det var folk ivägen överallt, även om de många kontrollanterna längs stranden till gjorde sitt för att försöka "styra trafiken". Trängseln och den lägre temperaturen innebar också att jag började frysa, och blev irriterad för att det gick så långsamt. Ca 400 meter före mål försvann känseln under fötterna och ca 200 meter från mål försvann lillfingrarna. Ryktet säger också att jag var rejält blå om läppar och haka när jag kom i mål.

I Västerdalälven uppenbarades också det mest irriterande med simningen: Alla de hänsynslösa typer som tror sig kunna crawla men egentligen inte kan det utan bara stänker ner, sparkar och drar ner sina medsimmare. Ni vet, de där semi-simmarna som överskattar sin förmåga otroligt mycket. De som däremot kan simma på riktigt glider ju bara smidigt förbi en, och om de inte får plats säger de "Ursäkta, får jag köra om?" Och tackar sedan för utrymmet när de blivit förbisläppta. Det här fenomenet känner jag igen från bl a Orsa Skimarathon, dvs det är nog samma sak i alla tävlingar med motionsklasser: Riktiga motionärer och riktigt duktiga idrottare har inga problem att samsas om spår eller plats. De som bara är wannabees däremot och egentligen är sämre än, eller på sin höjd lika duktiga som motionärer, de är inte tillräckligt bra för att kunna parera för medtävlande utan tar sig fram med knuffar, sparkar och armbågar. Undrar om de känner sig nöjda på slutet? I Vansbrosimningen borde nog dessa få en egen startgrupp typ "Motionärer frisim", så att de kan crawla på varandra istället för på oss andra...

I år simmade för övrigt Gunde Svan Vansbro Halvsim. Han avverkade de 1500 metrarna på 36.26. Med lite räkning kommer man då fram till att jag hade en tid per 1500 meter som bara var 3 min sämre än Gunde, på dubbla sträckan. Så då kan man väl dra slutsatsen att jag nästan är i klass med Gunde Svan. Eller?? ;-)

Först för dagen på Storvätteshågna

Idag gav vi oss av från Grövelsjön. Vi insåg att det inte skulle bli något tältande av rädsla för förkylningar inför söndag, och så många fler dagsturer där kunde vi inte komma på. Så vi bestämde oss hastigt och lustigt för att besöka mamma och pappa i Glöte istället. Snarvägen dit över Idre och Sörvattnet var nog den sämsta riksväg jag någonsin kört på. Flera mil med en liten halvdassig grusväg! Skärpning, Vägverket!

Innan vi drog från Dalarnas norra hörn beslutade vi oss dock för att gå upp på det högsta fjället i Dalarna, Storvätteshågna, 1203 möh. För att planera när vi skulle kunna vara tillbaka frågade vi den snorkiga damen i receptionen hur lång tid det skulle ta och hon funderade länge innan hon menade att det skulle ta minst 4 timmar enkel väg, eftersom stigningen på slutet var ganska rejäl. Lät väldigt länge för nio kilometer tyckte jag, men hon borde väl veta, och stigningen var ju som sagt ganska rejäl.

Vi tog det ganska lugnt, hade snackspauser på ca tio min en gång i timmen och en rejäl lunchpaus med blåbärssoppa på en halvtimme drygt. Då tog det totalt 5 timmar och en kvart. Tur och retur! Så det måste ha varit med rullstol den snorkiga damen angav tiden!! Återigen visade sig dalmasarnas avståndsbedömning vara lite kajko:

Vid ledens början: "Jakobshöjden 3 km, Storvätteshågna 9 km"
En bit upp i backen där stigen delade sig: "Jakobshöjden 2 km, Storvätteshågna 9 km"
Nästa skylt (inom siktavstånd från den förra): "Storvätteshågna 7,5 km"

Vad sägs om det? Avståndet minskar till en destination men inte till en annan... Och plötsligt är 50 meter lika med 1,5 km... Hmm...

Turen var i allafall fin och vi hade hyfsad tur med vädret, det var över tio grader och började inte regna förrän vi var på grusstigen (!) på väg tillbaka. Eftersom vi startade tidigt var vi ensamma hela vägen upp och nästan halva vägen ner, vilket gav åtminstone lite fjällkänsla faktiskt.

För att kompensera för den hutlöst dyra våfflan idag åt vi efter turen Sveriges billigaste smörgås i Grövelsjöns restaurang innan vi åkte: 3,50 kr!

Imorgon blir det förhoppningsvis lite sim/köldträning i Glötesjön om vi inte helt plötsligt blir badkrukor.

De har svårt med avstånd i Grövelsjön!

Vädret är lite bättre idag, kvicksilvret kröp nog upp mot +9 grader när det var som bäst... Imorse tog vi båten över Grövelsjön, dock inte den vanliga M/S Syløra (den hade gått sönder) utan privatbåt med gubben som äger Sjöstugan. Så idag har vi varit inne i Norge en stund, och sett ett störtat bombplan från andra världskriget som ligger kvar i norra (norska) änden av sjön som påminnelse av kriget. Med i båten var även ett par i 40-årsåldern och två gamla gubbar (som visade sig vara över 80 år!). Alla skulle gå samma sträcka som vi, och för en stund sedan när vi satt och drack kaffe i restaurangen på fjällstationen hörde vi gubbarna prata om att de ändå höll sig i hyfsat form genom att gå promenader på ca två mil om dagen. Sån ska jag också bli när jag blir gammal :-)

Leden vi gick kallas Linnéstigen och sägs på fjällstationen vara 12 km lång, det såg ut som ca 11 på kartan. När vi kom tillbaka till Sjöstugan fanns dock en skylt där det stod 9 km till norrändan. Hur är det egentligen med dalmasar och avståndsbedömning? Det var hur som helst en fin och lättvandrad tur med ca 250 meters stigning, dock grusad väg på den svenska sidan, vilket förtog charmen en del!

Efter Sveriges dyraste våffla (42 kr inkl sylt och grädde) fortsatte vi vår provning av frystorkad mat. Dagen bjöd på Chicken Korma från Mountain House, vilket faktiskt var rena gourmet-middagen jämfört med den Cashew Satay från Adventure Foods som vi åt igår. Den fick vi ju skölja ner med knäckebröd med ädelostmjukost och Highland Park för att det överhuvudtaget skulle passera matstrupen! Har ju fått en del tips om amerikansk frystorkad också, kanske det är bättre, och värt att prova till nästa tur?

Värre än vinter

Igår när vi kom till Grövelsjön var det fantastiskt väder och vi såg verkligen fram emot vandring i några dagar. Det där varslet om skitväder trodde vi inte så mycket på...

Idag när vi vaknade var det +5 grader och spöregn, man såg knappt ner till sjön... Det är faktiskt sämre väder än större delen av vintern bjöd på i Linköping. Och nu är det mitt i sommaren! Inte så sugen på att kasta mig i Grövelsjön för att träna inför Vansbrosimningen direkt! För vi måste ju faktiskt klara av att hålla oss friska i en vecka till också! Jag har ju faktiskt inte varit förkyld sedan slutet på april, och det är rekord för mig det senaste året!

På eftermiddagen tog vi oss i allafall en liten tur bara för att känna på terrängen. Grövelsjön är lättvandrat kom vi fram till. Två timmar var vi ute, och tog oss nästan upp till Jakobshöjden, ca 1100 möh, och tillbaka.

Vi hoppas på en förbättring till imorgon, då planen är att ta sig med båt över Grövelsjön och sedan gå tillbaka, ca 12 km enligt utsago.

Är det hippies som driver Kolarbyn?

Igår började sambons och min gemensamma semester, med en "romantisk" övernattning i Kolarbyn utanför Skinnskatteberg. Vi hade avtalat att vi skulle vara där kl 18, men Eniro lurade oss lite på vägen dit så vi fick en omväg via Arboga eftersom vägbeskrivningen (som vanligt) var fel.

Kanonväder var det i allafall när vi kom fram, vilket gjorde det ganska idylliskt. Kolarkojan vi skulle sova i var inget för en klaustrofobiker men ganska mysig faktiskt. Mygg och knott fanns det gott om så Wilmas Nordic Summer (supermyggmedlet från Uteliv i Linköping) kom väl till pass. Efter en inte så delikat middag på stormköket (Kolarbyn är ju Sveriges mest primitiva vandrarhem) gick vi en tur längs sjön och satt och myste lite innan vi blev alldeles för uppätna av myggen och gav upp och gick till sängs.

Guiden som visade oss runt var nog en av få kvarvarande hippies i Sverige (eller, hon var nog ungefär lika gammal som jag så hon måste ha ärvt det...). Hon och de andra som drev stället bodde i ett hus tillsammans med tio vuxna och fyra barn... Och hon berättade på fullaste allvar om vättar och fe-er och annat som härskade i skogen, menade att sjön var en källa i sig så att man kunde dricka vattnet från bäcken som rann ut från den. Jag skulle dock inte gjort det, temperaturen och hastigheten på vattnet var nog lite för låg för att jag skulle känna mig säker...

Våt våtdräkt väger mycket

Testade att simma med våtdräkten idag, i Tinnis badsjö. Inte särskilt kallt men mer sjölikt än bassängen. En våtdräkt fyllt med vatten blir ganska tung kan jag säga, även om det till viss del kompenseras av att man får bättre flytläge i vattnet. Simmade ca 1 km med åbäket och fick varken "snuskiga skavsår i armhålorna" som det skrivs om i Klassiker-boken, eller andra åkommor. Dock har jag insett att jag kommer få ett annat problem: Jag blir ju jämt så kissnödig av att simma! Och hur ska man lösa det?? Tre kilometer lär ju ta typ 1,5 timmar för oss, och jag brukar vara rejält nödig efter en halvtimme! Inte dricka på hela dagen innan och vara dehydrerad redan från start?? Känns inte som den optimala lösningen direkt... Men man kan ju inte direkt stanna och kissa längs vägen... Innan Vätternrundan gick jag ju och kissade typ fyra gånger på en halvtimme av ren nervositetsblåsa. Inte bra, inte bra...

Värme...

Vår lägenhet måste vara stans sämst isolerade. Igår gick utetemperaturen upp till över 20 grader, idag snarare 25. Direkt är det närmare 30 grader härinne, pust... Men jag ska inte klaga, i allafall inte när jag har semester och kan cykla ut till Berg och svalka mig när jag vill. Dock var vattnet ganska äckligt och fullt av fjortisar, så jag nöjde mig med att bli svalkad av vindpustarna.

Idag kan nog räknas som den första "riktiga" semesterdagen. Ingenting inbokat. Spenderade hela förmiddagen och timmarna i Berg med att sträckläsa "Små citroner gula" av Kajsa Ingemarsson. Rätt OK men ganska förutsägbar bok. Var ju tvungen att sträckläsa den bara för att se om jag hade rätt om hur den slutade. Och ja, det hade jag...

Har för övrigt hittat en ny favorit på kex-sidan: Icas ekologiska sesamkakor ifrån serien "I love eco"

Tror också att jag mutat sambon med Ben&Jerry-glass om han kommer hem innan kl. 21, vi får se om det funkar. Nåt måste man ju försöka med för att säkerställa hälsan på kraken ;-) Hans förkylning verkar dock inte bli så hemsk som först fruktat och än så länge har jag inte känt av några tendenser att överta den. Kanske blir det vandring nästa vecka i allafall??

Thoracal mobilisering nr 2

Var på Bergqvists idag och fick behandling nummer två med Lotorpsmetoden. Han som knådade mig idag var betydligt mer hårdhänt än hon som knådade förra gången. Men å andra sidan kände jag ju mer också, om det nu är bra... Och så ska man visst göra andningsövningarna två gånger per dag! Den infon fick man minsann inte förra gången...

Tydligen är det så att 75% av kroppens slaggprodukter ska ut genom lungorna, så då är det ju inte konstigt att man får lite slem i dem om man inte andas ordentligt. Det kan ta några år innan man börjar få problem sade han. Och när man andas ut riktigt ordentligt och det väser, så är det den riktigt sura luften i botten av lungorna som kommer ut, vilket är superbra.

Eventuellt blir det en simtur idag, ljumsken känns bra igen. Dock har sambon lyckats bli förkyld så jag funderar starkt på att fly fältet för att inte riskera att bli smittad och missa Vansbrosimningen!! Vi får se...