Jag har sagt det förut och nu säger jag det igen: Min kropp kan inte vara skapt för löpning. Jag har klarat av att cykla 30 mil, åka skidor 9 mil utan problem med håll. Däremot Lidingöloppet var en håll-plåga utan dess like. Idag strålar solen och det är en härlig vinterdag, som upplagt för en löprunda tänkte jag. Nu när jag känt att formen varit på uppåtgående en längre tid menar jag. Var full av tillförsikt, men den nedrans hållen infann sig onödigt fort. Pulsen steg för högt och det kändes som jag skulle gå av på mitten. Hur går det till? Varför kan jag inte springa utan håll? Varför känns kroppen så tung när jag springer men inte vid andra idrotter? Jag börjar få svårt att hitta förklaringar...
Men å andra sidan så vore det väl själva sjutton också om jag inte skulle kunna lära min kropp att springa och att tycka om att springa! Det SKA gå!! Funderar på att börja med ett sånt där nybörjarlöparprogram bara för att slippa känna att det går dåligt hela tiden. Men då blir det nästan för lite träning jämfört med vad jag är van vid...
Jaja, snart kommer syster på besök, det ska bli mysigt. Innan dess Inför-Vasaloppet-intervju på tv med Jerry Ahrlin och Jenny Hansson. Hoppas verkligen Jerry lyckas vinna i år, han är verkligen värd det! Han har ju trots allt lärt även mig att åka skidor hyfsat, även om det nog inte var den lättaste uppgiften :-)
PC och två år till
8 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar