Nojig i överkant??

Dagen har präglats av SJ. P g a signalfel blev det stadsbuss upp till huvudstaden, vilket resulterade i kopiös träsmak!

Efter några timmar hos föräldrarna vändes näsan hemåt igen, och rent logistikmässigt gick det bättre. Däremot fick jag en ganska otrevlig upplevelse i form av en skum man som klev på tåget, jag minns inte var. Han stod länge och gjorde ansats att sätta sig bredvid mig, men eftersom vagnen var i princip tom flyttade jag inte min väska och till slut satte han sig mittemot. Han satt och stirrade på mig väldigt intensivt så jag höll mig upptagen med mobilspel, men tittade lite på klockan ett tag varpå han genast frågade vad klockan var och vad nästa station var.

Tyvärr var nästa station slutstationen och det var dags för tågbyte för mig. Vid stationshuset stod han och tittade på avgångar så jag försökte "smyga förbi" och ställa mig långt borta på perrongen bland mycket annat folk. Men ganska snart vankade han av och an med ca 10 meters radie bakom mig. Ringde sambon för att verka upptagen.

När så tåget äntligen kom (med bokade platser den här gången) gick han på i andra änden av vagnen. Tack och lov satt en tjej på platsen bredvid mig och jag såg inte till så mycket mer av mannen. Satt vid tågvärdarnas bås, och värdarna visade sig vara två unga tjejer som hade problem med en aggressiv man längre bak i vagnen som inte hade biljett och tyckte det var för dyrt att betala. Var det samme man måntro??

När jag var framme och klev av beslutade jag att ta det säkra före det osäkra och ta taxi hem. 55 kr, det var det värt!!

Övernojig eller vad??

(Antagligen, men hur ska man veta?? Som sambon sade: Man hade ju ångrat sig rejält om man övertalat dig att gå och det hade hänt något...)