Anmäld till Lidingöloppet 2008

Alla anmälningar fixade, nu finns det ingen återvändo. I Lidingöloppet har man ett speciellt Klassikerled, så där slipper vi i allafall stå längst bak som en förmån enbart för att man försöker sig på Klassikern. Men dit är det ännu långt, löpningen får nog vänta på sig till efter Vätternrundan. Eller... En gång i veckan kanske man borde, så att Vårruset inte blir alltför stor plåga för benhinnorna...

I helgen ska det däremot fixas cykel, men jag velar fortfarande om jag ska uppgradera cykeln jag har (fixa bromsar, ta bort pakethållare, byta trampor och sätta på bar handles på styret) eller köpa en budget-racer... Har spanat lite på Nishiki-cyklar men hittat vääääldigt olika pris på dem! Nåja, går ju att cykla på den gamla så länge bara för att få lite mil i benen... Men ska man ha en cykeldator då? Är det mil som räknas eller timmar i sadeln? Jag räknar nog både och tror jag...

Får fundera på det där till imorgon, för ikväll är det ju decinficering av de sista förkylningsbakterierna med hjälp av vin och fisk med avdelningen på Fiskmagasinet i Norrköping, spanade in menyn för en stund sedan, mmmmm...

Anmäld till Öppet spår 2009

Sådärja, nu är det gjort: Anmälan till Öppet Spår 2009. Gäller att ta det säkra före det osäkra den här gången så jag får ut min klassiker och inte faller på mållinjen. Funderar lite på att anmäla mig även till Vasaloppet och kanske åka bägge, med Öppet Spår som seedningslopp till Vasan men jag vet inte... Man behöver ju inte överanstränga sig på slutet kanske...

För övrigt så känns bihålorna fortfarande lite opålitliga så träningen ligger i träda fortfarande efter helgens feberattack (hehe).

Förkylning eller influensa?

Var går gränsen? Sjuk har jag i allafall varit, det var länge sedan jag var så igenkloggad i huvudet med värkande öron och bihålor. Ca två år sedan när jag tänker efter; när jag var på Cuba... Efter några dagar kom febern smygande också men har nu gett med sig tror jag, ska nog inte ropa hej i förväg den här gången...

En påsk i sängen har det mer eller mindre blivit alltså, och inte mycket till träning den här veckan, annat än mentalt. Har tänkt och tänkt och tänkt, nog lite i överkant faktiskt, det har nästan blivit grubblande av det hela. Vad vill jag? Egentligen? Framtid??

Tror faktiskt att det var simhallen i Södertälje som injicerade mig med dessa hemska virus, i kombination med alldeles för lite sömn veckan före och dagarna efter (kurs och 30-årsfest frestar på) men har ännu inte uteslutit sambons roll i det hela...

Men nu ska det nog bara vara att ta nya tag den här veckan, även om cykelförhållandena just idag inte är så ljusa... En halv decimeter nysnö är väl inte direkt vad jag önskat mig... Men SMHI lovar plusgrader redan imorgon så till dess tror jag att jag ska vila en extra dag för säkerhets skull och hålla tillgodo med inomhuscykling så länge. Och kanske göra lite efterspaningar så länge: När är det EGENTLIGEN som CK Hymer har sina träningar? Och var utgår de EGENTLIGEN ifrån? Deras hemsida verkar inte vara så uppdaterad så direktkontakt är nog bästa lösningen... Kanske förberett med införskaffandet av en CE-godkänd cykelhjälm? Om det nu är någon som har öppet en annandagpåsk när snön faller i lappvantar i Sydsverige...

Till mitt försvar...

Hur kunde jag åka så dåligt i Vasaloppet?? Herr Negativ var tillbaka på jobbet i veckan och kom med den frågan. Här är kanske svaret?:
http://www.vasaloppet.se/wps/VasaCMS/generated/resources.Nyheter/nyheter/se/Telegram/1023.html

Starttid i Vätternrundan klart

Kl. 03.08 på natten/morgonen startar vi i Vätternrundan... Och inte har det blivit många mil alls på cykel ännu. Har kört en del på motionscykel på gymmet men har inte bestämt vilken cykel jag ska köra Vättern på - om jag ska köpa ny eller ej... Har i allafall hämtat en massa cykelkartor med bra rundor på ca 2-4 mil som jag ska börja köra nästa vecka. Den här veckan blir det tyvärr inte mycket träning, är ju på kurs i Stockholm resten av veckan. *stressad*

Får bara hoppas att man kommer igång ordentligt sedan, jag vill inte känna mig lika dåligt förberedd för 30 mil på cykel som jag var för 9 mil på skidor... Idag på bussen hem fick jag höra att det var "pinsamt att inte klara hela Vasan när man väl åkt dit för att åka", av en som aldrig stått på ett par skidor överhuvudtaget. Jaja, mycket ska man höra innan öronen trillar av!

Så var ska man lägga ribban för Vättern då? Ny cykel? Värsta cykelkläderna? Värstinghjälm eller Biltema-varianten? Hmm... Man kan ju lägga hur mycket pengar som helst på det här men jag får nog se till att hålla det på en rimlig nivå, man vill ju inte vara en prylbög som bara gör sig fånig, hehe...

Maximal otur?

Just nu är det -6 grader i Sälen, -2 i Mora och ser ut som att det ska vara minusgrader hela veckan... Samma sak hände när vi åkte Orsa Grönklitt Ski Marathon: Runt noll och snöfall när vi åkte; minusgrader och fint väder hela veckan efter. Hur många gånger på samma säsong kan man ha sån otur med vädret?? Hmm... lite bittert...

Har nu döpt om bloggen till Klassiker 2008-2009, eftersom min klassiker inte kommer att avslutas förrän om ett år...

Nej, jag bröt inte, det var repet som tog mig

Vasaloppet 2008 blev bara 34 km långt för mig, sedan kom repet och tog mig i Risberg. Jag trodde ett tag att det skulle vara kört redan i Smågan, eftersom första backen i Sälen tog 1,5 timme att komma upp för, fanns inte en chans att ta sig fram mycket fortare. Det var folk, skidor och stavar överallt och man trampade på varandra hela tiden. Enda sättet att komma förbi den stora flocken var att ta av sig skidorna och gå upp för backen som ett 30-tal personer gjorde (var fanns spårpoliserna??). En av dem jag såg visade sig sedan att han hade en tid på 53 min i Smågan trots 10e startled. Borde inte en och annan kontrollant ha börjat undra då??

Pratade med några i backen som sade att detta var den värsta kön de upplevt i backen på tio år! Dessutom var det inte många som hade fäste. Vi hade lämnat in skidorna till Vallaservice.se och där sa de "det kan släppa lite på startrakan, men blir bättre och bättre ju längre upp i backen ni kommer". På startrakan kändes det som att de satt glidvalla under fästzonen (även om man ju där klarar sig finfint bara genom att staka) och något fäste överhuvudtaget kände jag aldrig av. Vallade om mitt i backen för att skona armarna lite, men det frös ju såklart lite längre upp, bara att ta bort igen. Lämnade sedan in skidorna i Mångsbodarna och fick påbättrat, det höll ca 2 km... Kletade på lite Röd Silver i backarna upp mot Risberg men det hjälpte inte, skidorna ville nog tillbaka till Sälen tror jag, så mycket som de drog sig bakåt, så det var bara att erkänna sig besegrad av klockan i Risberg.

Benen är rätt möra idag, och framförallt baken! Eftersom det inte fanns några spår (jag såg i allafall aldrig till några) så var man tvungen att parera hela tiden, vilket gjorde att mjölksyran byggdes upp rejält och balansen därför blev ganska dålig eftersom... Knäna slet lite (särskilt i nerförsbackarna efter Mångsbodarna), men inte så mycket som jag befarade, däremot var det värre med ena foten som for ganska illa av alla vridningar i samband med vurpor.... Det skönaste var dock att lungorna inte protesterade överhuvudtaget, fantastisk lättnad!

Så varför gick det som det gick?
Sammanfattning:
Under de rådande förhållandena var jag inte bättre än så här, framförallt tekniskt.

Förhållanden som påverkade:

1. Inget fäste alls - Vad jag hörde var tejpvalla det enda som verkar ha fungerat något sånär
2. Otrolig trängsel i första backen - i kompination med fästet gjorde det att man fick hänga på armarna, vilket tog på krafterna
3. Inga spår att tala om, man kunde aldrig bara ställa sig i ett spår och staka på
4. Omvallning höll sig någon kilometer max
5. Nya skidorna betedde sig inte alls som de gamla, så chansningen att ta dem var kanske inte så lyckad

Positiva saker trots allt:

1. Jag fick se sambon gå imål efter en kämpainsats på 10.46
2. Armarna höll förvånansvärt bra - jag hade lugnt kunnat staka längre om tiden inte runnit ikapp mig pga den dåliga diagonaltekniken i kombination med det dåliga fästet
3. Konditionen är mycket bättre än väntat - det är musklerna som är dåliga
4. Jag fick blodat tand trots allt - nu ska jag visa er nästa år! Har dock inte bestämt om det blir Öppet Spår eller Vasaloppet!

Så vad är nästa steg? Ladda för Vätternrundan såklart! Nu ska det bli cykel, cykel, cykel för hela slanten. Och lite simning såklart. Ska till syster för teknikträning nästa helg, har ju som sagt lärt mig nu att tekniken är viktig :-)

Kolhydratladdar och vilar

Nu är det många kommentarer och goda råd man fått. Alla har sina egna små teorier om hur jag ska klara av att åka Vasaloppet.

Massören igår: Malin, du måste andas ordentligt om du ska åka Vasaloppet. Andas ut med FULL kraft, särskilt om mjölksyran ger sig till känna eller inför en stor uppförsbacke, så du får ut allt skräp och får in syre.
Jobbarkompis 1: Du måste äta minst dubbla portioner spaghetti, annars är du död vid första kontrollen.
Jobbarkompis 2: Laddar du med Vitargo? Det är super, då behöver man inte äta ihjäl sig på spaghetti.
Jobbarkompis 1 (igen): Det är jobbigast efter halva ungefär, då är man trött men vet att man har jääääättelångt kvar. Fast när man ser hur många som ser vältränade ut som går in i bussarna efter att ha brutit i Evertsberg, då får man en kick.
Jobbarkompis 3: Malin, ska du verkligen åka Vasaloppet? HUUUR ska du orka det???

Men åka ska jag, om inget oförutsett som vinterkräken eller nåt sånt inträffar. Imorse ringde jag och bokade vallningshjälp också. Högflourglid blir det och så superfäste får vi hoppas :-) 600 kr för hela kalaset var faktiskt mindre än jag väntat mig! Förhoppningsvis håller det långt också så att man inte behöver valla om för mycket, eller kanske alls?

Flera är kompisarna som klarat öppet spår och nu pikar mig lite grann. En är jobbarkompisen som åkte tjejvasan men nu ligger nyopererad på sjukhus, läskigt! Det är nog det som är mitt största orosmoment (förutom att jag ska få en krånglande mage): att ramla eller bli påkörd av någon så att man skadar sig. Då lär det ju inte bli så mycket av resten av klassikern heller liksom! Hu... Men man får väl se det som så att majoriteten klarar sig fint, om än på längre eller kortare tid.

Min målsättning? Har inte bestämt än om jag ska ha någon tid att försöka klara eller om målet "bara" ska vara att ta sig hela vägen till mål. Men vid idealiska förhållanden vore det ju kul att komma under 10 timmar, så långt kan jag sträcka mig.

Nä, nu är det dags för Vitargo igen, är ganska trött på smaken redan faktiskt, är inte det mest kulinariska jag stoppat i mig!

Nya skidor och lite upprättelse

Igår var vi till Tony Pölders i Nässjö, eftersom sambons skidor gått sönder och skulle reklameras. Han fick köpa nya så länge, eftersom de trasiga skidorna måste skickas till Fischer för utvärdering. Mina skidor fick också åka med, eftersom jag misstänkt länge att fästzonen är helt fel utmätt på mina, och mycket riktigt var det så, väldigt så...

Innan vi åkte därifrån så hade även jag "fått" nya skidor, som inte ska vara alldeles för hårda för tjejer. Madshus denna gången, likadana som sambons fast 5 cm kortare och med Salomonbindning. Som Tony uttryckte det: Det var nog bäst så, du ska väl också ha roligt i skidspåret.

Så nu har jag fått lite upprättelse för vinterns misslyckanden i spåret, bl a i Orsa Ski Marathon där jag inte hade fäste alls och på allvar började misstänka att det inte bara var mig det var fel på utan även skidorna. Har bestämt mig för att chansa och ta de nya skidorna på Vasaloppet, det kan ju knappast bli värre direkt... Stort hål i plånboken men lite lugnare i mig, såg inte fram emot 9 bakhala mil direkt. Förhoppningsvis blir det lite bättre nu. Det visar sig om en vecka, då sitter vi förhoppningsvis och sover i bussen på väg hem från Mora, vääldigt vääldigt trötta men vääldigt vääldigt nöjda!

Dålig teknik, dålig kondis - Vasaloppet om två veckor!

Ja, man kan undra hur detta ska gå... Just nu är det nog den mentala biten som sätter mest hinder för om jag ska klara det eller inte. Det blev ju inget Lidingölopp i höstas så nu är det Vasaloppet som blir första grenen. Och efter en knäoperation i november så har ju förutsättningarna för förberedelser inte varit optimala... Sambon gör sitt bästa för att peppa mig, men hjärnspökena är många, särskilt efter misslyckandet i Orsa Grönklitt Ski Marathon förra helgen och alla otrevliga kommentarer och pikar från jobbarkompisarna.

Men lite bättre känns det faktiskt efter igår. Vi var i Ånnaboda och körde några varv på deras 2,5km konstsnöspår. Försökte fokusera på att analysera min teknik och tror jag kom till några klarheter i allafall, även om det ju är för sent att rent fysiskt göra något åt dem (jag skulle behöva betydligt mer benstyrka). Stakningen kommer förhoppningsvis att bli min räddning samt min envishet... Det är ju viktigt att veta både sina styrkor och svagheter, och jag är nog ganska medveten om bägge delar just nu, känner mest att det skulle behövts mer tid att göra något åt svagheterna och göra styrkorna ännu starkare!

Men fortfarande är det två veckor kvar, och det man kan göra något åt är ju kringförutsättningarna. Ingen alkohol, mycket sömn, bra mat och kanske lite kosttillskott kan ju i allafall inte skada. Och så får vi se till att göra en kolhydratladdning helt enligt skolboken, så att man känner att man iallafall gör det bästa av situationen när man står där på startlinjen om två veckor! Bara jag lyckas hålla nerverna något sånär i schack så jag inte får en sån där adrenalinchock som förra helgen så underlättar det nog också...

Idag är det i allafall vilodag eftersom det finns lite andra saker som också kräver uppmärksamhet just nu. En jobbanalys till ledarskapskursen, massor av smutstvätt och ett skitigt badrum t ex. En stor hög med foton, klädhögar i sovrummet och ett yogapass vill också göra sig hörda men det får bli om det blir tid över.

Lunginflammation

Nu är det jäääättelänge sedan jag skrev men jag ska försöka skärpa mig! Har väl varit borta ungefär lika länge som jag varit sjuk, första tiden utan att veta om det. Har haft lunginflammation i två omgångar, men hann med att fjällvandra däremellan (ska försöka lägga upp en rapport här när andan faller på) innan den kom tillbaka. Nu är jag sjukskriven med mycket starkare antibiotika så vi får hoppas det försvinner!

Tyvärr är ju dock all eventuell kondis jag hade som bortblåst, så det blir till att börja om med grundträning när jag är frisk igen. Menmen, då blir det ju gjort ordentligt i allafall kan man hoppas!

Jag är sååå sugen på att paddla kajak också, och är nog lite bitter för att kajakturen blev ersatt med sjukskrivning, men vad ska man göra? Om man ska se det positiva i det hela har jag ju semesterveckan kvar till någon annan gång, när jag nu ska hinna ta ut den! Men det är faktiskt ganska skönt att inte FÅ göra någonting nyttigt, utan bara ägna sig åt att läsa böcker, se filmer, klistra foton och annat lugnt och stilla. Händer inte så ofta annars måste jag säga!

Vilken miss!

Tror min snurrige doktorandsambo börjar smitta av sig med sin snurrighet på mig! Jag som såg fram emot att testa pilates idag, och så var det inte förrän imorgon det var! Jaja, fick köra 40 min på crosstrainern istället, pulsklockan sade ju att det skulle vara ett 40-min-pass idag. Fast jag tror inte jag höll mig inom pulsintervallet, eftersom snittpulsen var 175!! Antingen håller jag på att bli sjuk, eller så är helt enkelt crosstrainer väldigt effektiv och krävande träning...

Det känns i allafall som det senare, för jag blev ganska trött och skakig i benen. Men så här efteråt är det ju skönt förstås, lite duktig känner man sig allt!

2 mil på cykel och ett bättre knä

Är medicinen för ett ont knä precis som jag trott att träna? Var ute och cyklade två mil igår (som jag var nöjd med ända tills Patricia kom och sade att hon cyklat runt hela Roxen inklusiven en vilse-sväng!) samt var sedan på fest och dansade. Gjorde ganska ont fram till småtimmarna då jag plötsligt kunde dansa utan smärtor, och idag kan jag t o m stå på benet i 90 grader utan att ramla ihop! Trappor är inga problem heller... Men jag ska inte ropa hej ännu, har ju hänt tidigare att det kommit inskjutandes några bra dagar ibland för att lura mig att tro att det äntligen är över... Kanske är det balansplattans förtjänst? Man kan ju alltid hoppas.

Imorgon ska jag nog testa med lite pilates också, när jag för en gångs skull har tid att gå på det! Ska bli skoj faktiskt! Men idag är jag ganska seg måste jag säga, även om dansandet igår verkar ha skrämt bort träningsvärken från senaste styrkepasset! Fest är positivt, hehe...

//M

Yogamorgon och nystart

Härligt att äntligen börja komma i fas igen! Vitamindrink med massa bär och avokado igår kväll, började dagen idag med kundaliniyoga, vatten och energifrukost med linfrön, pumpafrön, nötter och magnesiumberikad juice. Gud vad skönt det är att känna sig lite återhämtad igen. För vilken vecka det varit! Inte ett enda träningspass, alldeles för lite sömn, alldeles för lite näring... Men nu ska det bli ändring. Sambon är i Uppsala i helgen så jag passar verkligen på att bara göra saker som är bra för mig, utan att behöva ta hänsyn till andra, och att få vara ensam!

Ska ta en promenad ut till ikano-huset och shoppa lite nu, och sedan försöka hinna med ett litet styrkepass på gymmet innan de stänger ikväll. Men först en uppfriskande dusch!

//M

Startnummer 18143

Det är det man ska hålla utkik efter i Vasaloppet 2008 om man vill se mig :-) Anmälde mig ca en halvtimme före sambon, han fick startnummer på 10 000 någonting. Kan det ha att göra med att jag är tjej?? För vi startar i samma startled... Än så länge i allafall, tanken är ju att när säsongen kommer ska vi köra några seedningslopp. Man har ju hört hur sörjigt det är där bak i tionde...

Men än så länge är det lååångt dit, framförallt träningsmässigt. Knät strular trots tiodagarskur med inflammationsdämpande. Står i kö till röntgen, men ingen information finns om hur lång denna kö är. Min plan var ju från början att ta det tråkigaste i Klassikern, nämligen Lidingöloppet, först och göra det i år, men det ligger tillsvidare på hyllan. Just nu är målet Vårruset i Norrköping den 15 maj, och till och med det känns långt borta just nu, i allafall med detta knä, och i avseendet bra tid. Om jag fått cykla, simma eller något annat hade det inte varit något problem, men just löpning gör rent ut sagt skitont. Och onda saker skulle jag ju hålla mig ifrån sa doktorn... Dilemma!

Idag har årets första grillning klarats av, riktigt härligt hos vänner i Åtvidaberg med en underhållande två-åring. Kött, grönsaker, potatissallad. Allt man kan önska sig helt enkelt. Till och med halloumiost!

Imorgon är det dags för nästa. Och på måndag nästa, även om den är inomhus och med kunden och nog antagligen inte räknas ;-)

Har även konstaterat idag att jag är ca 3 storlekar för stor för att köpa shorts eller kjolar. Det mesta jag hittade fanns endast kvar i storlek 34 eller möjligen 36, och det kan jag inte ens med vilja pressa ner mig i. Får hoppas på att de får in mer i lager, det är ju trots allt bara början på säsongen ännu. Köpte dock ett par riktigt snygga ljusa randiga shorts, mycket nöjd!

Imorgon blir det nog en cykeltur i vårvädret, förhoppningsvis en ganska lång sådan. För påskgodiset är ju fortfarande inte slut, så jag behöver nog röra på mig för att kompensera lite, hehe.

Anfallen av påskgodis

Ujujuj... Så här mycket godis har jag inte ätit på... Ja, jag vet inte, kan inte komma ihåg när det hände sist. Påskgodiset och påskäggen har formligen anfallit mig och vem kan stå emot? Ett från sambon, ett från kompisarna som var här på middag, chokladaskar från andra kompisar på middag, godis hemma hos mamma och pappa, godis på jobbet, godis, godis, godis, gooooodis.... Så kroppen känns minst sagt däst! Inte blir det bättre av att jag inte hunnit träna på länge heller. Eller, det handlar väl om prioritering, men efter senaste tidens jobbstress då jag faktiskt inte hunnit träna prioriterade jag att vila upp mig lite. Resulterade som vanligt i en förkylning, så nu borde jag nog inte träna på någon dag eller två, tills det halsonda försvunnit åtminstone... 30 dagars-snittet sjunker oroande snabbt!

Påskmiddagen igår resulterade också i att vi har på tok för mycket mat kvar. Förrättsresterna gick åt till lunch dock, och det blev matlåda av oxfilen och halloumiosten. Ha, hur ofta har man oxfilé i matlådan?? Finns dock hur mycket potatissallad som helst kvar, och efterrätt! Den har man liksom inte mäktat med efter allt godis!!

Var ute en sväng och letade jeans idag, men ingen större lycka, var nog inte direkt på humör tror jag, med magen uppblåst av allt godis... Får vänta till senare i veckan eller nästa eller nästa vecka...

Igår diskuterades semesterplaner också. Många olika förslag blev det: Roskildefestivalen, fjällvandring, kajakpaddling, bilsemester, sydeuropa, Skottland, Kuba (fast det blir i höst), Norge enligt tradition. Någon som har fler förslag? Varför nöja sig med dessa när man kan göra beslutsångesten total med fler förslag? Bäst att ta en godis på det! Å jobba lite så här på påskhelgens sista kväll...

Myskoxe eller oxjärpar?

Dagens lunchmonolog (ofta väldigt underhållande att lyssna på) innehöll bl a detta: "vet ni om de fyra stora rovdjuren i Sverige - björn, lo, varg, järv... Apropå det, visst finns det sådana här.... MYKSOSKAR i Sverige, eller vad heter det?? Myyyyskoooxar, det är svårt att säga fort. Kan någon säga det fort? Vet ni, när jag säger myskoxar kommer jag alltid att tänka på oxjärpar, jag blandar alltid ihop dem!!" Vad säger ni om den associationsförmågan??

Idag har jag varit och fått mitt knä undersökt. Läkarna på vårdcentralen är ju fantastiska: Hmm... Är du säker på att du inte ramlat och slagit dig när det här började? Nähä... Ja, det skulle ju kunna vara menisken, låser det sig? Nähä... Jaså, du har haft meniskskada förut och det känns inte så? Hmm.... Brukar det bli svullet? Nähä, inte så mycket.... Gör det ont här då? Inte? Här då? Jaa.... Det verkar ju inte så instabilt... Jag skriver ut inflammationshämmande som du kan hämta direkt på apoteket. Ät det i tio dagar morgon och kväll. Så skickar jag en remiss till röntgen för att se att det inte är några skelettskador.... Och... Om du fortfarande har besvär efter röntgen så får vi nog skicka dig till ortopeden...

Vad som är fel med mitt knä? Har ingen aning faktiskt... Men kanske är det någon slags ledbandsinflammation eller muskelfäste, det har jag haft förut och det känns lite så. Undrar om magen kommer krascha nu av tabletterna, det fanns risk för det sa de på apoteket. Men om jag klarar Voltaren (och det fick jag ju mot höftinflammationen, inga problem) så skulle det nog gå bra. Har köpt lite ProViva utifall att magen behöver få lite hjälp på traven att hålla sig lugn.

Igår körde jag Random Hill på cykeln på gymmet. Samma som jag brukar köra, men guuud vad jobbigt det var, märks att man inte tränat så mycket sista veckan, och sovit för lite, och ätit för onyttigt! Nu blir det skärpning här... Tror jag... Vårruset är det ju inte så långt kvar till heller, hoppas jag kan springa till dess. Får väl cykla upp kondisen och hoppas på det bästa helt enkelt.

För det är ju ingen idé att oroa sig, det har jag ju lärt mig av min Worry Stone som jag köpte i Dublin. Helt underbar liten historia som går ut på att allt om man har gjort en massa synder och kommer hamna i helvetet till slut, så gör det inget, för där kommer man ha så fullt upp med att återse alla gamla kompisar att man inte kommer ha tid att oroa sig *fniss*

Nu har vi bestämt att vi ska måla om i köket också. Kanske till påsk när man är ledig några dagar. Grönt ska det nog bli. Vi är dock inte riktigt överens om vilken grön det ska vara... Men det löser sig nog, vad som helst är egentligen bättre än mörkgrått och sjukhusvitt! Nya möbler ska det också bli, och matta och gardiner. Snart kanske det rent utav ser ut som vi bor här! Om vi inte åker hemåt till påsk förstås. Måste ju godkänna syrrans soon-to-be sambo, hehe... Snabba ryck som vanligt, har inte ens hunnit träffa honom ännu ju.

Jösses, nu blev det visst mål i EM-kvalet tror jag, bäst att göra sambon sällskap!
Tjingeling!

Sschhh.... Säg inget!

Kom på det, att om det är någon som läser den här bloggen (är inte så flitig att skriva ännu, jag vet...) så får ni inte säga något till dem på jobbet ;-) Om att jag ska åka Vasaloppet nästa år alltså. Det blir en sån massa tjat då, och det är det ju redan ändå. Gänget som åkte i år (eller egentligen en av dem) har redan anmält sig igen och pratar vääääldigt ofta om Vasaloppet. Inte värt att ge dem ännu mer att prata om!

Anmäld till Vasan

Nu är det gjort... 1300 kr kostade det, och det ska väl visa sig om ca 11 månader om det är värt det. Det är ju trots allt ganska lång tid att hinna träna upp sig på. Skidklubben har ju dessutom Vasa-träning på lördagar från efter påsk tror jag, får se till att gå på dem så kanske man till och med är tränad på rätt sätt. Just nu ligger dock fokus på konditionen. Eller, fokus och fokus... Efter att vi anmälde oss förra fredagen har jag 1) varit i Dublin över helgen med sambon och firat St Patricks day (mycket fet mat och en del Guiness, åtminstone för sambon) och 2) varit i Wien på affärsresa (mera fet och friterad mat och en del lokalgjort vin).

I och försig gick vi ganska mycket i Dublin, och jag hade ju i allafall med mig baddräkten till Wien. Men det räknas nog inte när man står där i Berga by i mars nästa år... Körde distanspass på gymmet igår, och det känns i knät idag tyvärr. Som tur är ska ju tant doktor titta på knät i nästa vecka, och jag hoppas det bara är något "lättåtgärdat", känns så dumt att bli hindrad av ett knä.

Då är det ju mer jobbet som hindrar mig just nu. För mycket att göra för att hinna träna ordentligt och orka laga ordentlig mat. Vräkte i mig en pizza nu ikväll, till och med på hemkörning. Men vad gör man när man är så trött så man inte ens orkar vara social med sambon och hans kompis som skulle på konsert?? Svaret borde väl vara att träna, för det blir man ju pigg av. Men jag tror jag ska börja med att försöka sova ordentligt i natt. Utan snarkande sambo (han får sova i gästrummet inatt när han festat, första gången faktiskt, tycker inte om att sova isär, men nu dööör jag snart om jag inte får sova). Utan stress (förhoppningsvis). Utan hotellgrannar som vandrar runt med stilettklackar i rummet bredvid. Så hoppas jag att jag är piggare imorgon, det ska ju bli fint väder, så då kan jag kanske träna ute, jeah! Får dock inte springa innan knät är undersökt, så det får bli cykeln. Kanske kan kombineras med lite shopping av bröllopspresenter, vem vet? Fast nej, det är ju lönelördag så jag får nog ta cykeln utanför stan nånstans tror jag, står inte uuuut med alla panikshoppingsträngslande människor på en och samma gång :-)

Natta, natta!

Vinter stanna kvar!

I natt snöade det igen, ganska mycket, och det är så härligt vitt och vintrigt ute! Men det får man väl egentligen inte säga högt så här års? Alla tycks redan längta som bara den till våren, trots att det inte varit vinter alls länge, snön och kylan kom ju så sent i år!

Men jag njuter i allafall så länge det håller i sig. Igår testade jag mina nya längdskidor och fick ganska rejäl träningsvärk i ljumskarna/höfterna, ganska väntat faktiskt. Men jag måste säga att jag inte är så nöjd med tejpvallan som de rekommenderade i sportaffären. Där fick jag för att jag försökte komma enkelt undan. Eller, egentligen har jag ju inget att jämföra med; jag vet ju inte om resultatet hade blivit bättre om jag hållit på och meckat med vallajärn, burkvalla och sjuttielva olika lager av olika sorters fästvalla... Tror faktiskt tejpvallan får duga den här säsongen i allafall, om det blir några mer turer i år, det ska ju töa från imorgon :-(

Men kanske blir det någon tur norrut om man har tur, så kan jag öva lite mer. Känner mig inte direkt som en vasaloppsåkare i dagsläget, och det ska jag ju vara om ett år! Huuu... Hur ska det gå? Undrar om man måste åka rullskidor i sommar som det finns de som säger??

För någon vecka sedan var vi på Fjällmossen en söndag, då var det verkligen härligt vinterväder. -10 grader och klarblå himmel, det ska jag leva länge på tror jag. Kolla bara på bilderna här, man kan inte direkt tro att det är Östergötland faktiskt. Och ska jag vara riktigt ärlig var vi ju faktiskt över i Södermanland i någon halvtimme också ;-)