Thoracal mobilisering nr 2

Var på Bergqvists idag och fick behandling nummer två med Lotorpsmetoden. Han som knådade mig idag var betydligt mer hårdhänt än hon som knådade förra gången. Men å andra sidan kände jag ju mer också, om det nu är bra... Och så ska man visst göra andningsövningarna två gånger per dag! Den infon fick man minsann inte förra gången...

Tydligen är det så att 75% av kroppens slaggprodukter ska ut genom lungorna, så då är det ju inte konstigt att man får lite slem i dem om man inte andas ordentligt. Det kan ta några år innan man börjar få problem sade han. Och när man andas ut riktigt ordentligt och det väser, så är det den riktigt sura luften i botten av lungorna som kommer ut, vilket är superbra.

Eventuellt blir det en simtur idag, ljumsken känns bra igen. Dock har sambon lyckats bli förkyld så jag funderar starkt på att fly fältet för att inte riskera att bli smittad och missa Vansbrosimningen!! Vi får se...

Kort simtur och omplanerad vandring

Nu har jag semester minsann, även om jag inte märkt av det så mycket ännu. Igår var en händelserik dag med mycket prylsnack och även en 30-årsfest. Sambon var på väg hem från USA men blev mer och mer försenad för varje mellanlandning och kom inte hem förrän vid midnatt... Det resulterade i en sovmorgon och trögstartad dag idag, men det var skönt faktiskt. Kan inte minnas när jag sov till 9.30 sist! Jag som tyckte jag hade sovmorgon igår när jag sov till kl. 8!!

Var dags för en simtur idag igen, men eftersom det var simtävlingar i utebassängen fick man gå omvägen över en grusväg och simma i den lilla 25-meters bassängen inomhus. En vass sten letade sig in i min häl och orsakade blåmärken... Dock var det gratis, eftersom simhallen (eller simsällskapet eller vad det var) firade 70 år i helgen. Hann ungefär enochenhalv längd innan det stack till i ljumsken. Lite uppvärmningsont trodde jag och stretchade lite och försökte simma vidare, men det gick inte över så det blev bara 500 meter idag. Bättre att ta det lugnt än orsaka något dumt. Känns som en lättare sträckning eller något så Ormsalvan har fått arbeta.

Med erfarenheterna från förra året har vi planerat om årets semestervandring lite. Vi har ju trots allt semester och ska inte slita ut oss. Vi måste ju orka simma i Vansbro efteråt också! Så nu skippar vi Rogen och håller oss mer eller mindre runt Grövelsjön och Hävlingen, med en topptur till Storvätteshågna och en "vilodag" efteråt för att simma in våtdräkterna i Grövelsjöns vatten.

Hmmm... Ta det lugnt... Vara förståndig... Njuta istället för prestera... Känns väldigt vuxet idag på något sätt...

Våtdräktsvånda

Jag börjar tro att det vilar en förbannelse över den här Klassikern, så mycket strul jag har haft med utrustning, väder och sjukdom. Nu har det nämligen varit dags igen. Eftersom vi var lite sent ute så var alla våtdräkter som gick att hyra redan uthyrda till Vansbrosimningen. Bara att krypa till korset och köpa helt enkelt. Men det visade sig inte vara så "bara":

1. Köpet skulle betalas med förskottsfaktura, viktigt att ange ordernummer stod det på hemsidan.

2. MEN - när fakturan kom fanns inget ordernummer på den. Så jag blev lite skeptisk (anade stora ugglor i mossen faktiskt), men betalade efter övertygande "det strular inte, sluta oroa dig" från sambon.

3. Väntade så på en snabb leverans för att kunna träningssimma lite med våtdräkterna. Och den var ganska snabb.

4. MEN - när avin kom visade det sig att paketet skickats med postförskott, så vi skulle alltså behöva betala samma summa som vi redan betalat EN GÅNG TILL för att hämta ut våtdräkterna.

5. Kontaktade W-Dykskola i Vansbro via Nummerupplysningen (hade inget internet och jag gillar kommentaren från tjejen som svarade på Nummerupplysningen: Var tusan dyker man i Vansbro???), som i sin tur skulle kontakta Posten och fråga vad som hänt och hur det kunde lösas (gissar att Posten klantat sig som vanligt, det skulle ju inte direkt vara första gången...).

6. Svaret från Posten: Dykskolan måste ta tillbaka paketet och skicka det igen för att jag skulle kunna hämta ut det utan att betala, en lösning med fullmakt eller liknande var ABSOLUT OMÖJLIG.

7. Så lösningen fick bli att dykskolan förde tillbaka pengarna till vårt konto (gillar inte att lämna ut kontonumret till okända, men vad ska man göra??) och att jag sedan hämtade ut paketet.

8. Sagt och gjort, fick kopia på överföringen (och hoppas det stämmer när den går igenom på måndag) och gick till Lucullus för att hämta paketet.

9. Det tar dock en stund innan expediten hittar det, eftersom DET ÄR HELT SÖNDERRIVET OCH ENDAST SITTER IHOP MED TVÅ GUMMISNODDAR!!! Själva plastpåsarna runt våtdräkterna var dock intakta, dock har jag inte provat våtdräkten ännu, måste helt enkelt visa paketet för sambon när han kommer hem!

Dock måste jag säga: Stort tack till Patrik på W-Dykskola som verkligen gjorde sitt bästa för att lösa det hela snabbt!

I övrigt kan jag konstatera att jag får mångfalt mer träningsvärk av att simma 1,5 km än av att cykla 300 km... Och att jag är en förtappat prylgalning när det gäller sport- och friluftsgrejor, har haft väldigt intressanta tält, sko och jack-diskussioner på mail den här veckan, hehe...

Och annat intressant att notera: Hörde om en forskarstudie om amerikaners gudstro på radion imorse. Visste ni att 1 av 5 amerikaner som säger sig vara ateister tror på gud? Och att 6 av 10 ber till gud varje dag, men att bara hälften av dem blir bönhörda inom en månad?? Undrar om syftet med studien EGENTLIGEN var att visa hur dumma amerikaner är???

Placering ca 12838

Blev det i Vätternrundan. De har ju ingen officiell resultatlista men man kan få tag på det ungefärliga ändå. Ca 2300 placeringar bättre än sista plats kan man väl säga då. Lite bättre får jag nog satsa på nästa gång. Ser ju inte ens särskilt trött ut på målfotot!



Var på massage idag och det var lite stelare än vanligt i nacken sade hon, det är väl de enda men jag fått efter rundan. Mupphanden har nästan återhämtat sig och blev lite bättre efter massagen också.

Den här veckan har vi haft besök från våra kollegor i USA som skulle lämna över ett projekt så det har inte blivit något tränat direkt. Får väl se det som en återhämtningsvecka kanske. Har verkligen varit trött och somnat innan jag lagt huvudet på kudden nästan, men nu börjar det krypa i kroppen igen så jag får väl ta hojen en sväng imorgon eller så. Först ska det handlas och städas inför midsommar... Förresten, man kanske kan säga att man sportat lite om man tittat på sport?? Var ju med amerikanerna på EM-festen i Norrköping igår...

I övrigt? Veckans stora fråga: Hur kan man klippa av sig ca 2 decimeter av sitt hår utan att någon ser någon skillnad?? Endast en person på jobbet och sambon har sett det...

Och jo, jag ska skriva ett inlägg om Vättern snart, men inte nu...

En fjärdedels klassiker avklarad

Japp, så var man tillbaka hemma då. Vätternrundan avklarad utan större missöden förutom att tiden blev sämre än beräknat (jo, för mig spelar det roll, känns som ett litet misslyckande i lyckandet).

Eftersom jag saknar finmotorik i högerhanden (den försvann ungefär i Gränna) så blir det inte så långt inlägg idag, mest lite "hard facts", större utläggning får vänta tills målfotot kommit och handen återhämtat sig.

Starttid: 03.08
Sluttid:19.03

Ont i röven? Nej, inte alls faktiskt

Ont nån annanstans? Ja. Höger vad/knä, höger hand, höft och axel. Dock förvånansvärt fräsch i kroppen i övrigt *ta i trä*

Trött? Ja, lite. Igårkväll orkade jag knappt äta upp hamburgaren innan jag somnade kl. 22 och sov till 9 imorse

Vad var värst? Känslan i backarna mellan Gränna och Jönköping att "fy fan, det här blir tungt" och att försöka få tillbaka kämpainstinkten från Jönköping och en halvtimme framåt. Samt den krånglande höften/ryggslutet som gjorde att vi var tvungna att stanna många fler gånger än planerat. Samt de stelfrusna fötterna (ingen känsel alls) de första tio milen. Samt halvtimmen innan start då jag höll på att kräkas och var gråtfärdig av nervositet för att ramla och slå mig igen.

Vad var bäst? Känslan de första ca 6-8 milen när allt bara kändes lätt och som en härlig sommarmorgon i härlig svensk sommarnatur. Samt saltgurkan i Boviken ;-) Utsikten generellt kan man också säga. Och att vi inte såg några hemska vurpor, är visst några som ligger med skallskador och grejor. Såg dock en skada i stil med den jag hade för några veckor sedan, fast från övre delen av låret ner till fotknölen på killen...

2 veckor senare... 4 dagar kvar och en sjö avklarad

Ärr i underläppen, några sårskorpor och blåmärken är allt som är kvar efter kraschen för två veckor sedan. Har sedan dess cyklat ca 20 mil och stött på flertalet omarkerade kablar över cykelvägar. Men däremot en del överdrivet markerade "hinder" på bilvägar. Är det så att materiella skador (som uppstår om bilen kör i ett för stort gupp) är viktigare att undvika än personskador (som uppstår vid cykelkrascher)??? Jag bara undrar...

Sista BLC är avklarad också, och jag klarade mig från att bli sjuk den här gången. Tror det var den nattliga mojiton som avgjorde det ;-) Eller kanske morgonvitaminerna...

Juni inleddes med en cykeltur runt Roxen med mycket backar upp och ner. Ganska jobbigt psykiskt eftersom det var första turen efter vurpan. Blev en del bromsande när farten blev för hög. Och så får man ju INTE göra enligt de självutnämnda tävlingspoliserna på motionsloppet Vätternrundan! Men hörni alla tävlingsmänniskor, håll er då till RIKTIGA tävlingar om det är så viktigt med snabba tider att ni slutar visa hänsyn och acceptera att folk bara cyklar för att utmana sig själva. Låt mig bromsa i nerförsbacken utan att vara livrädd för att bli påkörd bakifrån. Låt mig dricka ur min vattenflaska trots att det innebär att jag tappar fart och kanske vinglar lite. Låt mig slå av på takten och rulla ibland och vila benen. Låt mig ta det lugnt och slippa behöva tänka på alla galningar som ska förbi och fram till varje pris!

Det är nog kontentan av dagen: Träningsmässigt är jag inte orolig, men när man läser om öppna benbrott och punkterade lungor så blir man ju lite skraj, det går inte att neka till. Så jag hoppas vid mina sönderskrapade armbågar att vår strategi att UNDVIKA klungor kommer att fungera och att vi kan köra enligt vår egen taktik.

Idag kom förresten armvärmarna och goretexstrumporna från Chainreactioncycles, så nu är vi nog rustade. Armvärmarna kan nog även användas som armbågsskydd... *nickar nöjd*

68 planerade km blev bara 37

Nu har jag vurpat första gången med racern. Resultatet kan ni se nedan. Dessutom har jag en jättefin bula på hakan, skrubbsår i handflatan och ett vint framhjul på cykeln. Styret är också helt snett och skrapat, men det går ju att fixa till.

Tack och lov premiärvurpade jag inte i jättehög hastighet (för vi hade ganska hög hastighet i några nerförsbackar idag...) utan på en plan cykelbana i Mjärdevi där någon idiot lagt kabel med kabelskydd (sånt där som blir som en tröskel ungefär) över cykelbanan och satt varningsskyltarna ca 1 m ifrån. Varken sambon eller jag såg skylten, men han klarade guppet utan att ramla.

Man hinner tänka rätt mycket när man ramlar så där måste jag säga: Aj, det kommer göra skitont!! Shit hur ska jag få loss fötterna??? (de lossnade av sig själva...) Bakåt är bättre än framåt! Nej, ajaj, styret i ansiktet!!

Och efter man ramlat och det gör skitont i ansiktet: Är käken hel?? (check: ja, inget känns löst) Sitter tänderna kvar?? (check: ja, det verkar så) Hur mycket har jag bitit sönder?? (ganska mycket) Hur mycket syns utanpå?? (inte så mycket)

Därefter: Var i övrigt har jag skavanker? Oj, jag har visst munnen full av blod! *spott, spott*

Och till sist: Hur gick det med cykeln? (sådär)

Så därför blev rundan inte så lång som tänkt idag, ca 3 mil kortare... Vi tänkte cykla vidare först, tills vi såg hur det stod till med mitt styre... Så lite meka blir det innan vi får ta igen den delen av rundan imorgon eller så...

Stackars lilla misskötta blogg...

Nu är det länge sedan senaste inlägget, inte lätt att skaffa sig trogna läsare då... Vet inte riktigt vad jag ska skylla på heller, tror det mest är ork och inspiration som trutit.

Tränat har jag i allafall gjort en hel del, det har blivit en del mil på racern nu, vilket börjar märkas på benmusklerna. "Kycklingfiléerna" jag har på framsidan av smalbenen (jag har hittills inte hittat någon annan som har så markerade kycklingfiléer som jag!) har blivit stenhårda och jag har t o m fått markerade lårmuskler, det tror jag aldrig att jag haft förut. Rumpan har också vant sig vid sadeln och numera märker den inte alls av en vanlig 3-milarunda.

Jag måste säga att det verkligen är härligt att cykla. Jag har alltid tyckt att Linköping är platt och tråkigt men nu när jag sett tidigare osedda delar av staden och dess "förorter" har jag delvis ändrat uppfattning. Lantlig idyll finns på många sidor om staden minsann!

Men för att återgå till muskler: I måndags sprang jag Vårruset i Norrköping med jobbet. Det var första gången jag sprang sedan knäoperationen i höstas. Fick ordentligt ont i ena hälen och kramp i höfterna. Men det var ingenting mot träningsvärken som följde dagarna efteråt!! Att sätta sig ner på en stol eller gå i trappor var ingen lek minsann!! Däremot gick det bra att cykla trots träningsvärken. Spring- och cykelmusklerna verkar nämligen vara helt separerade från varandra. Förresten så vann jag en cykelhjälm på mitt startnummer på Vårruset. Så nu har jag två. Den nya är från Folksam och väldigt ful, men om någon vill ha den så skänker jag gladeligen bort den!!

På söndag är det dags för en långrunda förhoppningsvis. Då ska jag nog testa att lägga Superfeet i cykelskorna för att se om det hjälper mot domningar...

Hmm.. Vad annars har hänt sedan sist då? Jag har t ex impulsköpt en resväska inför kommande resor overseas och andra ställen. Röd och fin är den!

Nu är det dock snart dags för fest, antagligen den sista med alkoholintag innan Vätternrundan, så hädanefter blir det till att vara full med skit, för att citera Ben Franklin:

~ “In wine there is wisdom, in beer there is freedom, in water there is bacteria” ~

In a number of carefully controlled trials, scientists have demonstrated that if we drink 1 liter of water each day, at the end of the year we would have absorbed more than 1 kilo of Escherichia coli, (E. Coli) - bacteria found in faeces. In other words, we are consuming 1 kilo of poop.

However, we do NOT run that risk when drinking wine & beer (or tequila, rum, whiskey or other liquor) Because alcohol has to go through a purification process of boiling, filtering and/or fermenting.

Remember: Water = Poop Wine = Health

Therefore, it's better to drink wine and talk stupid, than to drink water and be full of shit .

Jodå, det var skönt...

Fick behandling med Lotorpsmetoden idag. Skönt, och släppte lös en del slem i lungorna kan man säga... Fick andningsövningar att göra, för att rensa ur lungorna ordentligt. Får se om det kanske blir fler gånger, de flesta behöver typ tre gånger sägs det. När man löst upp spänningarna i bröstkorgen ordentligt ökar prestationsförmågan och syreupptagningsförmågan rejält sägs det. Och det är ju bra, det kan jag behöva!!

Igår cyklade vi en sväng igen, skönt att komma igång lite igen, men lite jobbigt. 32 km blev det och ganska OK snitthastighet: 22km/h. Testade nya cykelskorna (i storlek 43!) och nya tramporna, men utan SPD funktionen. Så idag har jag träningsvärk på ovansidan av fötterna! Ska nog använda SPD-funktionen nästa gång tror jag...

Har också varit på spaning efter knallrosa pumps idag, som skulle passa så fint till klänningen jag ska ha imorgon. Men i alla affärer var storlek 40 den största de hade så en storfotad själ som jag får vackert leta någon annanstans. Eller hålla tillgodo med "tråkiga" svarta pumps... Jag har ju i allafall mitt Smashy Cerise-nagellack :-)

Biofili, endast för kvinnor, utan bagage

Jag har varit i Tyskland på kurs i veckan. Contract management var ämnet och korvstoppning var ordet. I allafall första dagen, då det var en typ från Legal som stod och pratade mellan 9.30-16.30. Puh... Ganska sömning var jag efter det, även om jag nog lärde mig en del också.

På flyget ner läste jag senaste numret av Utemagasinet: Jag är biofil. Vad är nu detta då? Jo, en person "vars längtan ut till gröna skogar och blåa vatten härrör från den tiden då grönskan och djuren i skogen gav oss näring och vattnet stillade vår törst". Fint va? Det menas alltså att "vår lust att vara ute därmed är en del av vårt biologiska arv". Uttrycket kommer tydligen från biologen Edward O Wilson.

Eftersom det var mässa i Düsseldorf hade alla hotell hutlösa priser, som man dessutom fick betala i förskott. Men till på köpet fick man betala extra för frukost och både Larsa och jag fick rökrum... Super för känsliga luftrör får man säga! Men imorgon ska jag ju till Bergqvists och testa Lotorpsmetoden, så då blir det andra bullar!

I Tyskland blir det inte så mycket tränat, men de har många konstiga saker där. I tisdags eftermiddag var vi med grabbarna från Service på Mediamarkt, de skulle göra några kap. Gissa om det var skoj att se deras miner när de alla tre upptäckte att man bara kunde betala med kontanter där! Så kapen blev kvar i butiken, hihi... Fast lite konstigt är det ju att en sån stor kedja inte tar betalkort... Så därifrån åkte vi in till Duisburg centrum och besökte Galleria Kaufhof (på vägen dit försökte vi utse Duisburgs fulaste hus, men det gick inte; det fanns för många att välja på). I parkeringshuset där var det några som hötte med fingret åt oss. Vi hade nämligen råkat parkera på avdelningen "Nur für Frauen". Ja, just det, speciella parkeringsplatser endast för kvinnor!! Hur sexistiskt är inte det?? Fredriks kommentar: "Jaja, men jag parkerade ju i allafall som en kvinna, kolla hur snett det blev." Hrmpf...

Som vanligt var det kaos på flygplatsen igår. Smarta SAS hade checkat in sisådär 10 personer fler än vad som fick plats i planet. Så vid gaten försökte de locka folk att stanna över natten mot ersättning på 250 €. Inte många nappade, så de slumpade ut namn. Dags för boarding. Nä, vänta, de behövde visst tre personer till som måste stanna kvar.... Vänta... Vänta... Boarding! Minuterna går, det börjar bli tight att hinna med planet till Linköping från Köpenhamn. Så i högtalaren: "Detta är kaptenen som talar, vi är klara för avfärd, vi väntar bara på två personer som ännu inte kommit". What??? Först tar de en halvtimme på sig att neka folk plats, därefter saknas två personer??? Den som säger att SAS är pålitliga har nog aldrig nyttjat dem... I stort sett varenda gång man åker från Düsseldorf är det samma visa: Beklagar, planet är försenat, vi har överbokat, du får åka i morgon eller till Stockholm istället etc etc etc. Och så skyller de på stigande bränslepriser... Få ordning på den egna organisationen först kanske, så kanske kostnaderna sjunker...

Hur som helst: Efter en språngmarsch på Kastrup hann jag med flyget till Linköping och var hemma i tid för en gångs skull. Det var dock inte mitt bagage. Det är fortfarande ute och reser, men kommer förhoppningsvis hem framåt kvällen idag. Eller nån annan dag... Vi får väl se, kanske får jag åka på fest i Uppsala helt utan smink och hårgrejer på lördag. Då lär jag ju i allafall sticka ut från mängden :-)

Vad hände?

Igår hade jag i princip friskförklarat mig själv. Mådde rätt OK, snuvan nästan borta, hostan likaså. Men så hände något. Vi var och åt kycklingspett på Steve's efter jobbet. Näsan började täppa till och det började klia våldsamt i halsen. Världens hostattack, som höll i sig mer eller mindre hela natten. Så om man kan hosta upp lungorna har jag nog gjort det nu.... Kunde inte säga ett enda ord utan att hosta igår kväll. Hade lite feber i morse, tog dunderhostmedicinen och en lång frukost. Sedan var febern borta, hostan lade sig lite och vi drog till cykelaffären. Handlade alldeles för mycket tillbehör och blev lite matt i kroppen. Sedan köptes en klänning till festen nästa helg och så lunch på Mokka. En liten hostattack igen, men botade den med honungsvatten. Känner mig irriterad i halsen (det kliar när man andas) och lite matt. Ska vila i eftermiddag medans sambon jobbar, får se om det hjälper...

Ingen cykeltur idag :-(

Vad är vitsen med Rinexin??

Skulle visst hjälpa mot täppta näsor och öron, men jag tycker snarare det är tvärtom, känns som det sitter en propp någonstans i min vänstra ansiktshalva, och den har ju kommit dit det senaste dygnet, EFTER att jag fick den avsvällande medicinen...

Känner mig ju dock inte särskilt sjuk i övrigt och febern är borta (36,7 när jag kom hem från jobbet) så idag blev det en cykeltur igen. Kortvariant av Ekängsturen, som enligt joggkartan mäter 21,3 km. En timmes tur blev det i härligt vårväder. Men växlarna, dom gillar mig inte, så innan nästa tur blir det en tur till cykelhandlarn igen. Är ju en massa annat som bör inhandlas också, så det är väl lika bra att få det gjort. Trampor och cykelskor. Drickahållare och ringklocka. Ev ett lyse och cykelhandskar. Om de lyckas fixa växlarna förstås...

Hypokondrisk...

Var på vårdcentralen idag, kände mig nöjd efteråt. Nu ska jag minsann sluta oroa mig för sjukdomar hela tiden! Det funkade några timmar. Eller, egentligen oroar jag mig inte, jag bara tänker på det. Fick sånt där migränflimmer för ögonen på bussen hem och hade ingen tablett. Men huvudvärken uteblev när flimret försvann... Så då kan man ju inte låta bli att "sjukdomssurfa" lite på vad det kan vara... Men det är nog fortfarande bara huvudvärkslös migrän :-)

Ingen träning idag heller, förkylningen ska få en dag till på sig. Rinexin gör dock susen mot täppta bihålor kan jag säga!!

BLC = sjuk

Börjar bli en dålig vana det här: Efter BLC-samlingarna blir jag sjuk... BLC=Basic Leadership Course=tre dagar med hjärnskrynkling tillsammans med 23 andra high potentials inom Siemens. Väldigt intensivt, lite jobbigt, mycket utvecklande. Och framförallt jättekul! Kursledaren sade i fredags att det är få av grupperna han har haft som har blivit så tighta som vi har blivit. Det är sällan jag varit med om något liknande faktiskt. Möjligtvis sommaren 2001 i Geiranger, men jag tror inte det heller kommer i närheten.

Hur som helst: i fredags kväll när jag kom hem började halsont och ledvärk och under natten till lördag kom febern. Låg i sängen hela dagen igår och drack säkert 4 liter vatten, så idag känner jag mig lite bättre igen. Snuvig och tjock i halsen fortfarande men febern är nästan borta. Samma sak hände ju förra gången, så jag får se till att bryta mönstret till nästa gång, som är 28-30 maj. Bara två veckor innan Vätternrundan ju, har inte tid att bli sjuk då! Det har jag inte nu heller i och för sig, men vad ska man göra??

Den här BLC-samlingen var lagd till Bautahöj i Danmark (kommentar från taxichaufförerna på Kastrup: "Är ni säkra på att ni ska ända dit? Det är långt ute i ingenstans!") Väldigt fina omgivningar (som ni kan se ovan), otroligt goda luncher och ett fascinerande bar-system. Man satte in en manick som hörde till rumsnyckeln i små avläsare och så var det bara att tappa upp vad man ville ha. Sedan fick man betala för sina synder vid utcheckning :-)

Så den här veckan kan man väl sammanfatta som att den innehållit mer mental träning än fysisk träning... Självledarskap var temat den här gången och man fick verkligen lov att rannsaka sig själv av och till. Prioritering och målsättningar stod i fokus och då kunde det se ut t ex så här:

Lita aldrig på cykelkartor!

I torsdags på den senaste cykelturen (som blev lite längre än beräknat!!) skulle vi följa "Ekängsturen", vilket gick bra en ganska lång bit. Fin miljö längs Roxen och kvällsvädret var härligt vårigt, vi hade precis beräknat att vi skulle komma hem innan mörkret lade sig, eftersom våra lättviktsracrar ännu inte är utrustade med lyse. Men: vi har lärt oss att man inte ska lita på turistkartor! Grusvägen man skulle cykla på ledde nämligen inte alls till Rystad utan tog slut vid en bondgård kallad Åkerstorp. Bara att vända och cykla två km tillbaka, tror inte att racrarna riktigt gillade grus/ler-underlaget... Tillbaka på asfalten fick vi därför ta omvägen om Linghem och gamla E4:an tillbaka hem och mörkret började lägga sig. Som tur var hade sambon ett litet baklyse med sig så att vi i allafall inte blev nermejade bakifrån... Men: lastbilar och personbilar gjorde oss den stora tjänsten att tuta och sätta på hellyset i ansiktet på oss. Vi tackar och bockar...

Senare idag är det dags för veckans sista tur, den är planerad att gå till Vikingstad och tillbaka över Västerlösa och Malmslätt. Starttid: ca 15.00. Längd: ca 39 km. Innan dess ska jag försöka rensa lite i röran här hemma och kanske rentav vara lite ledig och slappa med en bok. Eller ta en tur till söndagsöppna butiker och försöka göra av med lite rabattkuponger :-)

Coopertest

Testa konditionen är ju bra tänkte jag, särskilt när det är på ett sätt där det går att jämföra hur den utvecklas/går tillbaka. Min gissning var att jag skulle få ett ganska nedslående resultat, för trots att det går rätt bra att cykla, så är det ju inte särskilt konditionskrävande. Eftersom jag ska springa Vårruset i Norrköping den 19 maj ville jag därför se hur jag låg till och veta ungefär vilken tid jag ska satsa på (om det är värt att satsa på nån speciell tid överhuvudtaget). Resultatet av testet blev hur som helst "medel" (oavsett om jag räknar mig själv som 29 år eller 30 år, man måste ju ta det som ser bäst ut, hehe...) och alltså inte så dåligt som jag trodde. Men tillräckligt dåligt för att kräva en uppryckning när det gäller löpning! Skönt i allafall att knät inte gav sig tillkänna...

Välbehövliga vilodagar

I måndags kväll kom vi fram till att vi bara ska cykla två gånger den här veckan och istället köra längre pass i stället, eftersom vi var lite slitna i kroppen. Eller rättare sagt, framförallt jag var sliten i kroppen. För första gången någonsin har jag träningsvärk efter yogan i måndags, det säger en hel del! Så, vilodagarna igår och idag är och har varit välbehövliga och jag börjar känna mig som människa igen. Också med tanke på vädret var det nog ett smart drag, det snöade rejält på förmiddagen idag, och blåser en del. Vet inte hur skönt det hade varit att cykla då... I och för sig bör man ju vänja sig vid att cykla i hårt väder, men hur stor är risken att det snöar i juni?? Näe, tror jag hoppar över den övningen...

Har även upptäckt en websida som är utmärkt för kontrollfreak som jag: http://www.jogg.se/ Där kan man med tiotals meters noggrannhet mäta hur lång ens löprunda är (eller i mitt fall cykelrundor). Man måste ju veta hur många mil man kommer upp i innan Vätternrundan! Och vilken snitthastighet man har! Haha...

Veckosummering: 76 km

Nu är jag ganska sliten efter helgens cykelrundor... 28 km igår och 20 km idag. Och Linköping med omnejd har visat sig från sin blåsigaste sida så det har verkligen blivit trampa av också. Läste i en MET (metabolic equivalent)-tabell och konstaterade att jag nog gjort av med i runda slängar 1500 kcal på cykling i helgen. Inte så konstigt att jag är konstant hungrig kanske...

Igår var jag lite social med Sven och Johannes och hade lovat mig själv att det INTE skulle bli sent och att jag INTE skulle låta mig övertalas att supa till. Jag höll det faktisk! Kom hem vid halv elva och för första gången den här veckan så sov jag dryga åtta timmar. Undrar hur det gick för de andra två, om de kom till Harry's eller ej. De gick ut för att "köpa spä" när jag drog mig hemåt...

Har även varit på cykelbyx-jakt idag. Den slutade på Intersport och jag kan än en gång konstatera att de inte är särskilt kunniga där. Från början hade jag inte tänkt gå dit, just därför, men eftersom Stadium inte verkade veta om att det finns något som heter cykelbyxor och Haga Cykel är stängt på söndagar (och jag inte hinner dit innan kl 18 i veckan) så fick de en chans. Hittade ett par bra brallor av märket Craft. De fanns även i en capri-modell, men tyvärr inte i min storlek så jag frågade i kassan om de skulle få in fler. Kassörskan tittade på mig som att hon inte förstod vad jag menade och sade sedan med tvekan: "Öh... Det vet jag faktiskt inte... Men det får vi kanske... Jag vet inte... Säsongen är ju inte riktigt slut än, så det borde vi nog" Hur definieras cykelsäsongen på Intersport egentligen? För mig har cykelsäsongen precis börjat...

Tre kvarts varv på vajern

Så var det fixat, svårare än så var det inte. Nu fungerar racern finfint till helgen (peppar peppar). Jag hann till cykelaffären trots att bussen gick sönder på väg hem idag... Förhoppningsvis hinner jag även till festen, även om jag är gaaaanska trött. Jag sover så dåligt nuförtiden. Men vad gör väl det när det är 15 grader varmt och solsken ute? Jag stod och drömde vid ett rödljus på väg till cykelaffären och såg inte när det blev grönt. Ojojoj, vad det var en gubbe som tutade och viftade ilsket åt mig. Jag skrattade åt honom och sade högt: Lille vän, det är lika rött för dig oavsett om jag går över gatan eller ej. Tänk allt vad folk kan ödsla energi på! Mig gav han bara ett gott skratt, och det verkade han bli ännu argare över, hehe...

Första 28 km på nya racern

Det var vad vi hann med idag. Eller, det var också det vi planerat att köra. Det gick rätt bra, vi tog det lugnt för att vänja oss vid hojarna. Enda kruxet var att växlarna på min cykel inte verkar vara av lysande kvalitet direkt. Det är en av växlarna som inte funkar alls och på de som är lägre än den låter det som att kedjan ligger och skaver emot, vilket ju sliter lite väl mycket på den i onödan. Så imorgon blir det telefonsamtal till Haga Cykel så att de kan titta på den inför helgens turer, jag vill ju inte missa mer träningstid än jag redan gjort: "Du ligger 95 km efter i träningen för Vätternrundan, du bör verkligen komma igång nu" - Jo, gissa om jag vet det?!?

Hur som helst var det en helt fantastiskt härlig tur för det var så fint väder och nästan ingen trafik. Man blir ju lite lycklig av att det är vår faktiskt!